Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 GREP VE H AMILTONS LYNNE OCH EGENSKAPER. [l 7 5 8]
än 7,000 man uppställas i rote och led, och denna styrka,
ehuru Svenskar, var otillräcklig att slå 15,000 Preussare,
hvaraf general Dohnas här bestod, och hvilka voro i godt
skick samt hade fbrdelarne af terrain och förplägning.
Riksrådet grefve Rosen lemnade krigshären vid dåligt
lynne och helsa midsommartiden 1758. Hans återkomst till
Stockholm medförde mindre bifall än hans afresa förskaffade
honom; han hade äfven förlorat krigshärens aktning och
vänskap. Vid hans afresa öfvertog generalen grefve
Hamil-ton befälet öfver arméen, och han blef vid samma tillfälle
befordrat till general en chef1). Denne general hade all sin
tid tillhört krigsståndet. Han hade börjat sin krigarebana
i Norge 1718 och 1719; sedermera hade han tjent i Franska
härarne, der han med utmärkelse befordrades till bataljons
chef. Derefter hade han i sin tur avancerat uti svensk tjenst,
till den post han nu fick emottaga.
Grefve Hamilton var en man hvars hjerta var uppfyldt
med goda egenskaper: god vän, uppriktig, full af nit och
ifver för allmänt och enskildt bästa. Hans hjertas goda
egenskaper hade bildats på bekostnad af hans förstånd.
Han var oduglig att fullfölja ett arbete eller intränga i dess
detaljer; allt var hos honom hopblandadt, det stora med
det lilla, det sannolika med det omöjliga. Omdöme var ett
hazard-spel uti hans hufvud, som var öppet för- alla intryck.
Han kände hvarken början eller slut på någonting och
bedömde de affärer, vare sig enskilda eller allmänna, som
honom uppdrogos, aldrig annat än till hälften. Föreningen
af liflighet, obetänksamhet och distraction, som gaf hans
sinne sin prägel, liknade icke så litet fylleri, och
frambringade ofta samma verkan. Han hade ljusa ögonblick, glänsande
svar, då och då goda och riktiga idéer, men det var såsom
en blixt, hvars lysande väg förlorade sig uti molnen.
Obeslutsamheten gjorde honom alltid villrådig och när han någon *)
*) Gustaf David Hamilton af Hageby, grefve, född 1699; volontär vid
lifdra-gonerne 1716; cornett 1718; kapten i fransk tjenst 1720; ryttinästare vid
öatgötha kavalleri 1727; öfverste-löjtnant i fransk tjenst 1740; öfverste för
ett eget värfvadt regemente i Sverige 1741; generalmajor 1747;
kommendör af Svärdsorden 1748; grefve 1751; general-löjtnant 1755; general och
general en chef för svenska arméen i Pommern 1758; afsked s. å.;
Fält-marskalkstitel 1765; seraphimerriddare 1769; En af Rikets herrar 1778;
död 1788.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
