Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under beskjutningen af skansen kanonerade
skottprå-marne Hector och Achilles Blockhuset på Wollin? mindre
för att eröfra detsamma, än för att draga de på Wollin
varande preussarnes uppmärksamhet från skansen vid Swine
och Frische-haff.
Belägringen och eröfringen af skansen vid Swine
kostade oss ej mer än tre man, ehuru preussarne gjorde ett
utfall den 29:e Augusti, kl. 5 eftermiddagen, men som blef
tillbakaslaget af kapten Wetterhoff, som fattat posto i staden
med 100 man af Åbo läns regemente och 2 kanoner.
Sedan på detta sätt grefve v. Fersen intagit hela ön
Usedom lät han construera stockflottor, för att derpå kunna
öfvergå till ön Wollin vid Pritter. Han förnyade sin till
galererna gifna befallning att anfalla de 4 preussiska
gale-rerna, hvilka tagit deras station på höjden af Neuwarp.
Verkställigheten af denna befallning uppskjöts från den ena
dagen till den andra under olika förevänningar, som visade
påtagligen att flottan ej hade lust att slåss. Hvarje dag
medförde ett nytt hinder; antingen var vinden icke gynnsam,
eller var sjön allt för mycket upprörd. Brefväxlingen
mellan grefve v. Fersen och general Carpelan började blifva
bitter, och general Carpelan fick derföre befallning hålla
krigsråd och meddela detsamma de ordres han hade emot
tagit sedan den 17 Augusti. Carpelan höll detta krigsråd,
men han meddelade icke sina ordres, och amiralitetets
officerare hade den oförskämdheten förklara, i denna
sammankomst, att det var omöjligt att anfalla den preussiska
eskadern; att preussarnes ställning vore för fördelaktig; att de
Preussiska fartygen voro starkare byggda och starkare
be-stvckade än de svenska galererna, och att dessa sednare
icke voro afsedda för strid. Allt detta oaktadt förnyade
grefve v. Fersen sin befallning att anfalla1).
Den 9:e September mot aftonen lugnade sig vinden och
som grefve v. Fersen ansåg, med anledning deraf, att
anfallet skulle följande dag med framgång kunna företagas,
afskickade han baron Gustaf Wrangel omkring kl. 10 med
J) Se det häröfver hållna protokoll i Pascharing den 3 September 1759 raellad
gal ereskadern s officerare under generalmajoren Carpelans presidium; bland
R. R. grefre Axel v. Fersens efterlemnade papper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
