- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Åttonde delen. Anteckningar rörande Sveriges och dess allierades krig emot konungen i Preussen under åren 1757-1762 /
183

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den 13 Januari erhöll general Manteuffel tillstånd att,
på sitt hedersord, afresa till sina gods. General
Läntings-hausen tillät detsamma för alla preussiska officerare, hvilka
tagits till fånga under den sednaste träffningen. Han lät
general Manteuffel förstå, att han hoppades det fienden i
gengäld skulle tillåta herrarne Putbus och Olthoff, att
likaledes återvända på deras hedersord; och konungen i
Preussen, som ej hade väntat sig så mycken skonsamhet af den
svenske generalen, tillät äfven de nämnde svenske iångarne
återvända till Stralsund.

General Stutterheim upptog den 19 Februari frågan
rörande en vapenhvila, for att erhålla lugn inom
vinterqvar-teren vid båda krigshärarne; men general Lantingshausen
afslog detta, emedan han redan härom tillskrifvit Konungen,
hvarföre han numera ansåg sig ej kunna afgöra denna fråga
på egen hand. Å ena sidan kunde det blifva en fördel för
trupperna att antaga detta förslag, de hade behof af någon
hvila och beqvämlighet och flerehanda reparationer, livilket
allt ej kunde erhållas i de qvarter våra trupper innehade;
men å den andra sidan var det vågadt att ingå på en
dylik öfverenskommelse, med afseende å det tillstånd,
hvar-uti hertigens af Mecklenburg länder befunno sig, hvilka
voro ödelagda af preussarne, och på grund af de klagomål,
som hofven i Wien och Paris hade gjort, skulle hela den
härafdelning, som stod i Mecklenburg eller i närheten deraf
begifva sig in i Sachsen, hvarvid österrikarne ej skulle
liafva funnit sin räkning. Det började för öfrigt töa, isarne
på strömmarne voro ej farbara och Peene samt Trebel äro
skäligen goda skyddsföremål, under de tider då de ej äro
isbelagda.

Konungens i Preussen affairer hade otvifvelaktigt vunnit
på en vapenhvila i Pommern. I stället för framgångar ledo
preussiska vapnen nya nederlag uti Sachsen. Österrikiska
generalen Beck hade öfverraskat general Zeteritz vid
Cos-dorf, nära Torgau; slagit den härafdelning, hvaröfver denne
sednare förde befäl, samt tillfångatagit generalen jemte några
hundrade man och en fana.

Ryssarnes lätta trupper oroade schlesiska gränsen och
förorsakade der stora ödeläggelser, från början af Februari

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:07:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/8/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free