Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En dag år 1809, under det ännu pågående kriget, fick min
far vid middagsbordet en biljett. Han syntes öfverraskad,
men sade intet och stoppade biljetten i sin ficka. Dagen
derpå kom han tidigt in i Bonne Amies rum, sedan vi gått
dit in för att läsa, och bad Bonne Amie att få låna de
båda äldsta flickorna på l å 2 timmar. Bonne Amie samtyckte
naturligtvis, men var, tror jag, lika förvånad som Fredrika
och jag. Vi följde min far och då vi kommit in i hans rum,
hörde vi en knackning på dörren till det yttre rummet. Allt
det der föreföll oss litet hemskt och vi visste icke hvad
vi skulle tro. Min far öppnade dörren och en betjent i
jägarelivré inträdde och sade att han hade med sig fyra
gardes-soldater, som buro två kistor, hvilka han hade
befallning att aflemna hos min far. Derjemte lemnade han
ett försegladt paket med helsning från grefve L-m, att
han skulle vid middagstiden komma upp till min far. Derpå
inburos två stora jernbeslagna kistor, hvilka sattes i min
fars yttre rum. Sedan jägaren bortgått läste min far yttre
dörren till förstugan i dubbelt lås och tillreglade den,
och sedan dubbeldörren på samma sätt, och äfvenså dörren
emellan sina båda rum, allt under fullkomlig tystnad
och till vår stora förvåning. När detta var gjordt bröt
han det förseglade paketet, tog derur två stora nycklar,
satte dem i låsen på kistorna, som öppnades. De voro fulla
med små lärftspåsar och på hvarje af dessa stodo skrifna
initialbokstäfverna till min fars namn, C. F. B. Vi fingo
nu tillsägelse att taga upp påsarne och ställa dem i
rader på golfvet. De små påsarne voro ganska tunga. När
de alla blifvit upptagna, räknade min far dem och löste
upp bandet på en. Vi fingo då se att den innehöll stora
silfverpenningar. Sedan öppnade han dörren till en stor
garderob och lät oss dit inbära alla påsarne, hvilka
voro så många, att, då de måste ställas på hvarandra,
deraf blef en hel hög. Då detta var gjordt tilläste han
dörren till garderoben, tog ur nyckeln, klappade oss och
sade att vi icke fingo tala om hvad vi nu gjort och sett
för någon annan, än Bonne Amie, icke för Lena eller så
att små-syskonen fingo veta något derom. Vi lofvade det
och höllo ord. Innan årets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
