Print (PDF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägen, vi fingo se Fredrika gående helt lugn. Så snart hon fick se min far, skyndade hon fram till honom under utrop: «ack, Pappa, Pappa! jag har sett skogsguden Pan». -- Hvad vill det säga? frågade min far. -- «Jo, han står der borta» - svarade Fredrika -- «och blåser på sin flöjt. Jag bad en fremmande herre, som jag mötte, säga mig hvem det var, och han sade att det var skogsguden Pan.» Men det blef genast slut med Fredrikas förtjusning öfver den nya bekantskapen med skogsguden; ty nu följde bannor och förebråelser för det hon så obetänksamt gifvit sig af på egen hand ifrån sällskapet, som i två timmar haft besvär med att söka henne. Vi gingo nu till värdshuset; alla de äldre voro trötta, hade icke lust för vidare vandringar och man återvände till staden tidigare än ämnadt var. Om våren 1813 flyttade vi ut till Årsta. Min far hade sålt det vackra Nynäs, mig till stor sorg och saknad. Han tyckte det "vara alltför besvärligt att vaka öfver två så stora egendomars skötsel. Kort efter utflyttningen kom en fremmande herre med ett oväntadt budskap. Södermanlands regemente skulle vid Dalarö gå om bord på krigsfartyg för att, tillika med flera andra regementen, öfverföras till Tyskland, och han hade att meddela den anhållan, jag vet icke från hvem, att regementets befäl måtte få bo på Årsta. Dertill samtyckte naturligtvis min far, och i den följande veckan blef det lif och rörelse på det annars så tysta Arsta. Icke mindre än tio officerare, och bland dem chefen, general E., inqvarterades der jemte regementsmusiken, och 1000 man i underlydande byar och torp. Vi syskon funno detta obeskrifligt roligt. Hvarje morgon och afton spelades revelj och tapto på den stora gården. Min far förnyade en ungdomsbekantskap med öfverstelöjtnanten H. De hade studerat tillsammans i Göttingen och icke träffats sedan den tiden. Under tre veckor qvarblef hela detta sällskap på Årsta. För manskapet betaltes till bönder och torpare. Jag vill minnas, att det ifrågasattes betalning till min far, men han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
