- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:54

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

obeskriflig sällhet. Det är kärlekens uttryck till den
eviga kärleken. Fader, min fader L gif att jag alltid med
samma stilla, saliga känsla, som nu, må kunna så bedja
till dig!»

Huru betecknande för Fredrikas kärleksrika hjerta och
lifliga själ äro icke följande rader, skrifna några dagar
senare i samma dagbok.

«Älska, så blir du lycklig, älska alla menniskor, slut
hela verlden till ditt hjerta; alltid skall någon möta
ditt med lika kärlek, - och om äfven ingen skulle tacka,
skulle älska mig tillbaka, o! så vill jag älska dem ändå
för att ej blifva alldeles olycklig.

Hvad flickans hjerta ofta är besynnerligt! Allt: tankar,
känslor, fantasier kedja sig vid hvarandra, blanda
sig med verkligheten, som de med irrbloss förvillande
belysa. Hon lider, njuter, gråter, ler, hoppas, förtviflar
i samma stund, och det allena med sina tankar, utan yttre
omständigheters inflytande. Det är likasom ett skuggspel
i hennes själ. Skuggorna dansa förbi i behagliga eller
obehagliga gestalter och lemna sällan några varaktiga
intryck. Och likväl är hvarje del af hennes lif en känsla,
hvarje pulsslag är en rörelse af glädje eller smärta.»

Den 4 December.

«Bed ofta. Vänj din tanke att efterfölja din blick upp
till de ljusa rymder. Det skall gifva dig ett gladt och
himmelskt sinnelag.»

Den 10 December.

«Evighet! - Odödlighet! Himmelska löften! Hvem kan känna
deras aning utan att gjuta glädjetårar.»

Den 9 Februari 1823.

«Att ha lidit ondt, gör alltid efteråt godt. Tidigt rön
af min tjugoåriga erfarenhet.»

Den l Mars samma år skref Fredrika i dagboken:

«Huru stilla, likt ett grumligt vatten, står tiden för en
ungdom, som under ett tråkigt och overksamt lif framsläpar
sina dagar.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free