- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:63

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

tröst, i sina skrifter, för lidande och olyckliga, och
äfven skänka dem hjelp utaf den inkomst, hon hoppades
kunna erhålla af dessa skrifter.

Fredrika fann och kände djupt att hon behöfde lära mycket,
att hon behöfde komma till en fast religiös tro, hvilken
hon saknade. De motsägelser, hon trodde sig finna i bibeln
och sag i veiiden, hade länge gjort hennes tro vacklande,
hvarför i hennes själ tvifvel uppstått till den grad,
att de emellanåt for hennes tänkande och forskande ande
förmörkade hela lifvet.

Den lärare, den ledare, Fredrika så mycket efterlängtat,
fann hon i Ch-d. Kektorn i der varande skola, Pehr Böklin,
blef den man, som genom sin filosofiska bildning, sin klara
tankekraft, sin egen djupa, samit kristliga tro meddelade
Fredrika denna och skänkte henne derigenom lugn och styrka
att framgå på den väg i lifvet, som hon för sig bestämt.

Långa och vältaliga lefvernesbeskrifningar kunna göras;
men ofta får man i dem icke fullt reda på den beskrifna
personens innersta menniska. Fredrika visade mig en dag
ett bref från sin lärare och vän. Följande vackra yttrande
afskref jag derur.

«Er kallelse är skön, mamsell Bremer, er bestämmelse den
ädlaste jorden eger. Att, oberoende af lifvets bestyr och
egna omsorger, gå med himlens tröst i jordens qvidande
celler, det är en engels lott. Måtte Guds finger blifva er
tydligt och visa er rätta vägen! Som en broder vill jag
stå vid er sida och, bedjande och begrundande, uppfatta
och meddela er hvarje ljusstråle, som förunnas mig.»

Huru klart uppfattar man icke af dessa enkla rader den
andes art, som bodde och lefde inom så väl lärjungen,
som läraren.

I vårt hus gjorde Fredrika bekantskap med många älskvärda,
bildade och angenäma menniskor. De sökte förmå henne att
komma ut i den lilla veiiden i Ch-d, det vill säga i la
crëme de la société der; men förgäfves. Fredrika blef
trogen sin föresats att lefva ensamt för att utbilda sig
för sitt föresätta mål, och hon var ej heller frestad att
åter börja ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free