- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:88

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vakna i himmelen. Lyckliga de, som lefvat
såsom hon! de äro hvarje ögonblick färdiga att ingå i de
saligas boningar.

Stormen hade lugnat, himlen klarnat och månen upplyste det
vackra rum, der Fredrika nu låg, lugn som en sofvande. Hon
hade fullbordat den jordiska bana, under hvilken hon fått
utföra sin ungdoms käraste önskan: att lefva för att
trösta, lindra och hugsvala sina lidande medmenniskor,
och detta ädla, kärleksrika hjerta, som här brunnit så
varmt och kraftigt för sanningens ljus och menniskors väl,
hade upphört att slå. Många äro de, som välsigna hennes
minne och begråtit hennes bortgång.

Den följande dagen fingo vi en utförlig beskrifning öfver
hela förloppet af Fredrikas sjukdom. Fredrika, hvars
största glädje det var att bereda nöje åt andra, hade
till julaftonen bjudit 30 barn, tillhörande statfolket vid
gården. Efter en riklig traktering erhöll hvarje barn en
liten gåfva och derefter fingo de dansa omkring en grannt
utsirad och af ljus strålande julgran. Fredrika dansade med
dem och lärde dem flera lekar; med ett ord: hon mödade sig
och gick senare än vanligt till hvila. Juldagen åkte hon
till kyrkan. Efter gudstjenstens slut stod hon en stund
på kyrkogården under samtal med några personer. Blåsten
var stark och kall och man förmodade att det var då
som hon förkylde sig. Hon var likväl frisk och glad
hela den dagen. Om natten sjuknade hon, och då fru S-g,
hennes värdinna, ville dagen derpå efterskicka läkare,
tillät Fredrika det ej, sade att hon så väl kände sig
sjelf, att hennes illamående skulle snart gå öfver, och
om hon icke fram på dagen blefve bättre, skulle hon taga
af sina små homöo-pathiska gryn. Först den fjerde dagen,
då Fredrika kände sig vara sämre, medgaf hon att läkare
skulle tillkallas. När han kom och på fråga förklarade
sjukdomen vara en betänklig lunginflammation, bad hon
att man måtte derom underrätta hennes anhöriga. Sjelf
trodde hon likväl ingen fara vara för handen och, oaktadt
tilltagande plågor jemte svårighet att andas, kunde hon
ej förmås att förblifva sängliggande, utan gick, äfven den
sista dagen af sin lefnad, under kroppslig oro, af och an
i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free