- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:122

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till Ch. B-r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

kommande. Det är ej en ny, men det är en sann tanke,
att hvar och en bör söka att noga känna den egentliga
halten af sin karakter och, lik en skicklig skulptör,
bilda och arbeta och polera derpå, till dess att utkastet,
som naturen gjorde, framstår i harmonisk och originer
skönhet. Att allt fremmande, allt «miss» må försvinna,
det är åtminstone halfva lifvets arbete. För den andra
hälften står man i bästa fallet såsom Psyche i Sergels
atelier. Mästaren, som i sin själ bär idealet, blir aldrig
fullkomligt nöjd med sitt arbete; men de små förändringar
och försköningar, han gör, äro synliga oftast blott för
hans eget kännareöga.

Ditt uttryck att jag lefvat upp förefaller mig lustigt. Jag
är nu hvad jag var innan jag af en tillfällighet så
plågsamt nedtrycktes, kanske mera lugn, mera undergifven,
mera ödmjuk, och således mindre i fara att blifva utsatt
för något dylikt. Glad är jag ej och ej munter utom i bref,
och blir det förmodligen ej mera, önskar det ej heller
efter den riktning, som både känslor och tankar hos mig
tagit. Men jag är så lugn att jag ganska ofta är lycklig
och färdig att emottaga njutning och glädje af det minsta
af lifvets goda. En blomma, en bok, en vacker dag glädja
mig nu som då jag var barn; mer än allt min målning,
som jag gör spekulationer på.

Hvad mitt stora res-projekt beträffar inser jag att ej
något kan göras deraf. Jag måste vänta. I min nuvarande
ställning, i synnerhet penningeställning, är tålamod min
enda vishel;. Som Gud vill! Emellertid skall jag bli
verksammare i allt omkring mig. Med permission sagdt,
så är jag bottenfrisk och rask, men hvem tror mina ord?

Farväl, min goda Charlotte. Skrif till mig mera om dig,
läs i Grandisson och var ej mera återhållsam än detta
full-komlighetsmönster och hans miss Byron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free