- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:180

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till Ch. B-r - Bref till Frances

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

och Agathe friska och lefnadsglada samt hemmet
fridfullt och godt som vanligt.

Tomb d. 26 November 1835.

Goda Frances! Den tack för dina vänliga rader, som så länge
legat mig på läpparne, måste ändtligen släppas ut. Låt den
nu äfven säga dig att det gör mig innerligen godt att du
tänker på mig och ibland har nöje af mina breflappar.

Många, många gånger har jag tänkt skrifva till dig och
orda om det reela och det ideela, om religion, moral
m. m. Jag ville säga dig mina tankar härom och ville få
dina i utbyte; men då har jag alltid kommit ihåg något
sedan förliden vinter. Minns du att vi då tillsammans
läste ett stycke ur miss Martinaus vackra lilla roman
Briery Creek; minns du då, nfcr hon - besynnerligt nog för
en så upplyst person - yttrtr den tanken, att vetande är
odlingens och menniskans högsta mål och att dygden är att
anse blott såsom ett medel dertül, d begge ifrigt instämde
i att säga: Nej! dygden är målet, vetande är blott medel
dertill? Men när vi äro härom ense - har jag tänkt - hvad
i all verlden skola vi då strida om? och det ^ar synts mig
nästan onödigt att föra krig i något, då vi sluüt fred
angående det vigtigaste. Ty jag vet att vi äro ense ej
bV>tt om dygdens värde, utan äfven om dess eviga ursprung,
om källan, hvarifrån sanningens och kraftens ådror utgå. Yi
kommo öfverens om att dygden är det högsta och om att söka
utöfva den, hvardera af oss på sin väg. Ditt lif synes mig
vara såsom en lång kyss, en innerlig omfamning, i hvilken
du ger dig sjelf för älskade varelsers väl; mitt omfattar
törhända en vidsträcktare krets, men är också mindre varmt,
mindre innerligt, kanske mindre godt. I sanning: din del
synes mig skönare, och jag tänker ofta på Byrons ord:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free