Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till Frances
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
d. 18 Maj 1839.
Sannt är att en maka, mor och husfru måste i Sverige mera
än i sydliga länder, om hon vill uppfylla sina pligter,
egna sig åt det praktiska lifvet inom hus och hem, måste
jemförelsevis mera försaka af det intellektuela lifvets
och af konstsinnets njutningar. Och låge menniskans värde
i dessa eller om de bidroge väsentligt till hennes eviga
väsens utbildande, så vore det en hård lott att vara
maka och mor i Sverige. Men det är icke så. Hvad som
egentligen utgör menniskans värde är hennes moraliska
godhet och adel, det är det enda, som förenar henne med
Gud, som ger henne rang såsom medborgarinna i hans rike
här på jorden och i himlen. Ack Frances! detta var mig
alltid en ljuf lig tanke, och denna kristendomens lära,
som jernnar alla tillstånd på jorden, som borttar makten
af alla yttre tillfälligheter, var det, som från mina
unga år drog mig till Evangelium ännu innan jag förstod
allt det djup, all den glädje, som ligger i dess «glada
budskap». Ser du! detta gör ju att den fattige fiskaren,
den enfaldiga bondhustrun, som, för att följa Kristi läras
föreskrifter, kufva det onda i sina böjelser eller i sin
natur, kunna stå Gud närmare än den störste tänkare,
den utmärktaste vetenskapsman i Londons eller Paris’
intellektuellaste kretsar, om icke äfven de kufva det onda
i deras natur, högmodet eller hvilka andra onda böjelser,
som hos dem rnå uppstå. - Se vi nu på qvinnans ställning
i det svenska hemmet, så ljusnar den för oss oändligt,
då vi besinna att just det praktiska lifvet der-inom,
förhållandet till make, barn, tjenstefolk o. s. v. bidrager
mera till att utveckla de moraliska dygderna i menniskan,
än alla böcker, all intellektuel bildning i verlden. Jag
undantar härvid dock kristendomskunskapen, som innehåller
hufvudsumman af forntidens och nutidens visaste läror om
lifvet, Gud ochmenniskan, och hvilken kunskap vi behöfva
för att lefva rätt. Denna kunskap få vi ju också alla i
den civiliserade verlden, omedelbart eller medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
