Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till Frances
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
som ger lif.» - Detta nya lif (Guds lif, evinnerligt lif),
genom hvilket menniskan blir kraftig att öfvervinna sina
onda böjelser, att bli allt renare och kärleksfullare, det
har Jesus kommit att inympa på jorden («Jag är vinträdet,
j aren qvi-starne») genom sitt lif och sin lära, sin
uppenbarelse om Guds hjerta och vilja och vårt förhållande
till honom och till den andra verlden. Genom att inympa det
lifvet i verlden, i oss, har han försonat (återförenat)
verlden och oss med Gud, eller, enligt Pauli ord: «Gud
var i Kristo och försonade verlden med sig sjelf.» - När
han gör oss goda, tar han ju bort våra synder. Det kallas
i Skriften syndaförlåtelse. Kristi «rätt-färdiggörelse»
består deri att han gör oss rättfärdiga. - Alla momenterna
i Jesu lif, så väl frestelsen, som förklaringen på Thabor,
så väl hans död, som hans uppståndelse, äro momen-ter af
detta försoningsverk; ty alla inverka de välgörande på
olika momenter i vårt lif.
Jag har ofta förvånat mig öfver de oräkneliga olikheter i
uppfattningen af försoningsläran, som företett sig allt
sedan kristendomens begynnelse och som ännu qvarstå;
öfver den mängd sekter, som uttala sin trosbekännelse
så olika, och som dock alla kalla sig kristne, och jag
har kommit till den öfver-tygelsen att det måste så
vara. Dessa olikheter hafva sin grund i menniskornas
olika intellektuela förmögenheter och olika erfarenheter
af lifvet. Det måste, i följd af naturens mångfald,
finnas rofva och äppelträd, mossa och ceder så väl i
menniskornas, som den öfriga naturens verld. Om blott
hvarje art tillegnar sig ljuset, så att dess frukt blir
god, så är äfven hvarje art bra ojch god. Men det finnes
högre och lägre växter, det finnes ock djupare och ytligare
sätt att uppfatta kristen domen. Men kristendomen har
äfven denna likhet med solen, att de små, likasom de stora,
kunna suga lif deraf. Ingen kommer till kristendomens djup,
utan att förut ha dykt ned i lifvets djup; men äfven den
svagaste tänkare, de mest grunda naturer kunna af någon
dess lifsstråle hemta klarhet och kraft nog för sitt
lif. Den är den ström, «genom hvilken ett lejon kan simma
och ett lam kan gå».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
