- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
I:260

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till herr ***. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

dervid mycket att ansvara för; men ett icke mindre ansvar
drabbar äfven de ovisa folkledarne, de, hvilka, i likhet
med Bruno Bauer, Grün, Theodor Mügge, fastställa såsom
grundsats, att man, för att kunna tillfredsställande lösa
verldens gåta, be-höfde blott «Gott ganz wegzustreichen»,
och hvilka härmed borttaga all högre ansvarighet hos
menniskan och öfverlemna henne åt sina lidelsers spel
eller åt de ledare, som förstå att af dem skickligt
betjena sig. Mügge har derföre ganska följdriktigt sagt:
«das Volk ist die todte Masse, die grossen Geister sind
die, welche es regieren». Hvarthän detta skall leda
borde väl lätt kunna inses af hvarje godt och klart
hufvud, som vill göra sig mödan att i grund genomtänka
saken. Men historien sjelf har i våra dagar åtagit sig
att skrifva det upp i blodiga drag. Arbetare, som tro
på Gud, på hans ordning och veder-gällande lagar, skola
icke bada städerna i blod. Det kristna folket skall icke
martera sina offer och kalla öfver sig och sitt land
blodig reaktion och borgerligt krig. De skola påyrka de
uti deras bröst vaknade anspråken på rättigheter, de skola
ock, om nöden det fordrar, kämpa för dem; men de skola ock
veta att bedja och att nyttja andans i stället för våldets
svärd. Tvungen af min egen tankes art, som har det uti sig,
att den vill se sakerna i dessas innersta nödvändighet, har
jag frågat mig: måste icke förnekare, sådana som Helvetius,
Thomas Paijne, Strauss, Bruno Bauer m. fl., finnas? Är det
icke . grundadt i försynens ordning och plan, att de måste
finnas och uttala sig? Och härpå har jag måst svara ja. Ja,
det ligger uti idéens natur, att den måste utveckla sig,
äfven till sina ytterligheter. Blott sålunda kunna dessa
bekämpas och upphäfvas. Den Gud-förnekande tänkaren tjenar
honom likasom den Gud-bekännande, fastän på olika vis; den
förre såsom den negation, öfver hvilken affirmationen måste
fortgå för att vinna bekräftelse, den sednare såsom denna
affirmation. Den förre kunde således anses för idéens,
tankens martyr, om icke honom just felades hvad som utgör
martyrens storhet: det att timligen gå under medan den
eviga sanning, för hvilken han kämpat, uppgår i högre
herrlighet, fuktad med hans blod,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free