Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref till herr ***. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
och välsignar menskligheten, som slutligen skall i
martyrerna erkänna sina heroer och välgörare. Men
de folkledare af yttersta venstern, så i afseende på
politik, som på religion, om hvilka jag talat, skola
förgås - många troligen i det blodbad de framkallat -
utan att kunna säga sig: «jag går under för den högsta
sanningens sak, såsom Guds och mensklighetens tjenare,
och mitt verk skall bestå och välsigna jorden sedan jag
afträdt från skådeplatsen». De skola icke kunna säga så;
ty i den frihetsdryck de räckte folken, låg på bottnen -
gift. De visste det kanske icke, de kunna vara moraliskt
utan ansvar; men okloka och olyckliga måste jag kalla dem.
De måste likväl finnas, har jag sagt, måste finnas
såsom moraenter af det lif, den idé, som utvecklar sig
i historien. Men hvad är det då vardt att jag talar och
kämpar emot dem? Jag gör det i den Öfvertygelsen, att
detta moment kan vara ett snart öfvergående och blifva
lättare Öfvervunnet i den mån dess representanter blifva
färre och obetydligare. Säkert är det att ju mera lifvets
centralmakter förstärkas (jag menar här de, som sätta den
jordiska utvecklingen i rätt förbindelse med den eviga
idé, som ligger till grund för henne), desto mera skall
utvecklingen till frihet och lycksalighet inom samhället
fortgå i ostörd riktning, desto mera skola ytterligheterna
åt venster och åt höger försvagas och göras till oskadliga
och försvinnande momenter.
Man erkänner temmeligen allmänt inom det liberala
lägret, att den utveckling till frihet och allmän
medborgerlighet, som nu låter samhällena jäsa, har sin
grund uti den i kristendomen uppenbarade läran om alla
menniskors jemnlikhet inför Gud. Man säger att detta är
kristendomens tillkomrnelse inom det politiska lifvet,
att kristendomen bör blifva politisk. Af hela mitt hjerta
instämmer jag häruti; men hvarigenom blir den det? Jo,
derigenom att den lägre, den jordiska, politiken inplantas
i den högre (qvisten i trädet) och kan uppvisa sin grund
och rot i den eviga, odödliga idéen, hvars lära vi kalla
kristendom. Endast derigenom kan den tillväxa i kraft
och friskhet och undgå de qvistars öde, som äro nedsatta
i lösan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
