- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
II:64

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blänkfyren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

BLÄM-FYEEN.

Ue, Axel; se huru bröllopsljusen tändas der uppe i
höjden! Och se, se hur bröllopsfolket dansar under dem! -
Och nu, nej se, nu dansa bröllopsljusen med. Se hur de
valsa och svänga omkring. Hur lustigt! . . . Men nu, nu
blekna de ... nu slockna de - nu äro de borta! Hvarför
slockna bröllopsljusen, Axel? Hvarför blir ljuskronan
deruppe mörk? - Ack se, nu komma de igen! Der äro
bröllopsljusen åter, så granna, så glada, och de lysa på
vågorna, långt, långt ut i hafvet, och lysa på dig och
göra dig vacker! -. Men hvarför äro de borta ibland och
hvarför komma de så igen, Axel?»

Och den unga hustrun, som, sjelf strålande såsom eii
lycklig brud, så frågade, med den ena armen lindad om sin
make, pekade med den andra på en grupp af lågor, hvilka
liksom tände sig högt uppe i luften, lyste mot den dunkla
afton-himmelen och långsamt svängde omkring på samma
punkt, än döljande sitt ljus, än åter blixtrande fram i
full glans, kastande ett ’ klart sken ut öfver hafvets
upprörda vågor och in i den stilla, dunkla kammare, der
ett nygift par stod vid fönstret i detta sitt nya hem.

«Det är en roterande blänk-fyr, du lilla!» - sade mam nen
undervisande och road af sin unga hustrus okunnighet,
- «Den vänder sig så för att under natten säga åt de
sjöfarande hvar de äro, och skugg-gestalterna, som du ser
röra sig under lågorna, de äro folket, som tänder fyren,
förstår du.»

«Ack nej, det är glädjeeldar, det är bröllopsljus» -
upprepade Ellina leende. - «Hvad jag tycker om dem, de
vackra, vänliga ljusen. Hvad det skall bli roligt att
få se dem alla aftnar och nätter. De påminna mig om min
bröllopsafton, Axel. O, de ljusen då! - jag glömmer ej
hur de bländade mig när jag kom in och skulle vigas. Jag
kunde ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free