Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blänkfyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
se ibland vemodigt upp och fråga: hvarföre lefver jag? Är
icke lifvet annat?
Dessa alla äro själar, som bida efter deras pingst. -
Bidande själar! kunde jag dock låta er känna och tro så
visst som jag gör det: den kommer - och herrligheten af
dess verklighet skall öfvergå äfven edra skönaste drömmar.
Utaf den beskrifna förändringen hos Ellina ha nog några
af våra läsarinnor anat, att också hennes man och den
första äktenskapliga lyckan hade förändrat sig. Det
var så. Hvilken man och hvilket äktenskap bli sig lika
under en tiderymd af nitton eller tjugu år? Ellinas man
var en ädel och god man, har jag sagt och jag upprepar
det. Men han var dock för ensidigt manlig, likasom Ellina
var för ensidigt qvinlig. Han var en utåt vänd, kraftig,
praktisk natur, hon en inåt vänd, poetisk, känslorik. I
flera punkter möttes dessa makar aldrig. De möttes allt
mindre då, under kommande år och tillökning af familjen,
hans arbete för att uppehålla denna togs mera i anspråk,
hans tid och hans sinne allt mera upptogs af det yttre,
praktiska lifvet. Hon kände sig mera ensam; och för
stolt och för klok att klaga öfver ouppfyllda hjertats
och själens behof, slöt hon sig mera inom sig. Han blef
ännu likare den stela, skrofliga klippan, hon liknade
den ensliga liljan inom dess omkrets. Härtill kom ett
särskildt litet ämne till tvist och missnöje makarne
emellan, hvilket, ehuru ofta öfver-vunnet, dock alltid ånyo
framträdde. Och så skiljde sig makarne småningom utan att
klart veta huru; mellan dem uppstod något, ett skymmande
moln, en osynlig mur, något namnlöst, de visste ej hvad,
som gjorde dem allt mera främmande för hvarandra.
Äkta makar! som gemensamt vandrat ett stycke framåt i
lifvet bortom whvetebrödsdagarne», sägen mig, är det icke
en hvardagshistoria, den, hvilken dessa drag innehålla,
är det icke historien om nio äkta par bland tio? - Fortgår
förhållandet i denna nedåtgående riktning, då förvandlas
det äktenskapliga lifvet till detta döda haf, vid hvars
bräddar ingen blomma trifves, ingen fågel sjunger, öfver
hvars yta förpestade ångor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
