- Project Runeberg -  Fredrika Bremer. Sjelfbiografiska anteckningar, bref och efterlemnade skrifter /
II:104

(1868) [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer, Charlotte Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fula handen och den vackra handen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

104

DEN FULA HANDEN OCH DEN VACKRA HANDEN.

EN SANN-SAGA.

Nu ska ni få höra! sade farmor till Peter och Lotta,
som sutto på golfvet framför spiseln i fulla eldskenet
och nyfiket stirrade med ögonen mot gumman, som satte sig
midt emot dem i skuggan. Mor gräddade ärtmjölspannkakor
i spiseln, fär satt vid sin slöjdbänk; men alla lyddes de
på farmor när hon begynte:

Nu ska ni få höra! Hör nu bara väl på! Det var en gång en
ung bonddräng, som gifte sig med en ung piga; och hon hette
Gertrud och han hette Sven. Ni må tro det var ett grannt
bröllop. Hon var kronbrud och kläddes i prostgål’n, och
var så grann, så grann, att folket trängdes för att få se
henne. Och hon var så fin och rar der hon red i brudskaran
med stor bröstbukett och två spelmänner framför. Och så
förö de till kyrkan och vigdes der. Och der var pin fullt
med folk för att se brudparet. Och så förö de hem och hade
ett stort kalas. Och när alla rätterna bars in så spelade
spelmännen, och så åto de, och så dansade de inpå sena
natten. Och det var bröllopet. Sedan drogo de nygifta in i
deras egen stuga; ty de hade en egen stuga med två kammare,
och framför stod ett rönnträd, der fåglarne sjöngo, och en
ladugård hade de, både ko och får och grisar, och husgeråd
hade de och mat fullt opp. Så mycket hade de fått med
sig af föräldrarne. Och de voro mycket glada och sade:
nu ska vi göra oss goda dar och riktigt förnöja oss af
lifvet. Och så började de att äta och dricka och sofva
om nätterna långt in på morgonen och lade sig om dagen
också att sofva. Men inte blefvo de muntrare för det, utan
bara sömnigare, och gäspade hela dagen. En vacker dag,
just som de skulle äta qvällsvard, så fingo de se komma
in i stugan - men om det var genom dörren eller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fbremer/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free