Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julaftonen och julottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
det bättre, än de hade det, och att det var mycket nöjsamt
att lefva.
När modren sag dem vara väl mätta, föreslog hon dem att
gömma en del af deras qvällsvard åt «Blomstergumman»
i fattigstugan. Barnen voro af hjertat med derom. Bröd
och mat knötos in i en blårutig näsduk och knytet sattes
på hyllan till morgondagen. De skulle taga det med sig
då de åkte i julottan, och de skulle sjelfva få gå till
fattigstugan och lemna det åt «Blomstergumman)).
Sedan gingo barnen att lägga sig på en stor kärfve guldgul
halm, som de hade släpat in i stugan för julens skull. Ty
man skall både dansa och ligga på halm om julen på landet,
om det skall vara riktigt. Barnen klädde icke af sig,
på det att de skulle vara så mycket snarare färdiga att
fara i julottan nästa morgon. Och de fingo af modren
hvar sin hvita näsduk att lägga under hufvudet på halmen,
och så lade de sig och somnade snart bredvid hvarandra,
medan eldskenets dagrar dansade öfver dem och tycktes
kyssa deras röda kinder.
Anders kom in tyst och trumpen och lade sig utan att säga
((god natt)).
Sist af alla gick modren till sängs, sedan hon stökat
i ordning i stugan och tvättat diskarne och satt allt
på sitt ställe, samt lagt mera ved på elden; ty det är
sed på landet att elden skall brinna i spisen under hela
julnatten.
När hon nu låg i sin säng, kunde hon icke somna. Hon hade
oroliga tankar och hörde att Anders vände och vred sig i
sin säng, som om äfven han hade oroliga tankar, som vredo
sig i honom. Och hon tänkte: «månne jag skall tala med
honom. Månne jag skall säga honom, att han gjort mig ondt
och orätt; att jag bär ett moderligt hjerta till honom,
fastän jag icke är hans riktiga mor; att jag vill hålla af
honom, om han bara ville; men - jag har ju redan sagt honom
det mer än en gång allaredan. Hvad skall jag göra? . . det
är ju julafton, och då bör man icke skiljas i ofrid.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
