Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adertonde kapitlet.
Om Georg haft en aldrig så stor
benägenhet att tro hvad han helst önskade, så måste
likväl illusionen försvinna, så snart han satte
foten inom faderns rum, der allt utvisade den
djupaste likgiltighet för allt slags trefnad.
Väl hade gubben Elias och Fanny efter
bästa förmåga sökt för tillfället afhjelpa
bristerna, men det märktes lätt att detta var
lappverk och att ingen fridens ande gick genom
hemmet.
“Gå icke dit i afton, min son!“ sade
Letsler, då Georg med betryckt hjerta lade
handen på dörrlåset till moderns rum. “Der är
nog allt bra, men se det icke i qväll!“
Georg drog sig tillbaka och öppnade i
stället dörren till sitt eget rum. Det stod nära
nog sådant som han lemnat det, och när de
långa spindelväfvarne afdrogos från räkningen*
såg detta rum ändå trefligast ut.
“Johanna skall komma hitöfver och rusta
upp lite!“ hviskade Elias i Georgs öra.
Georg nickade tacksamt. Men Letsler
inföll: “Åh, vi äro vana att hjelpa oss sjelfva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:09:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fceensling/1/0275.html
