Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ord att säga honom hon mig lärde —
Men när jag såg mig om, så var det du,
Och Kejsarn stod inför mig, utan krona,
Men ännu vackrare än alla barnen,
Hvartill nu englarna kring honom byttes.
Då sade jag mitt ord — basuner ropte —
Straxt såg jag honom stå långt bort i rummet —
Allt längre, längre sig ett afstånd sträckte
Och mellan oss en ström af folk sig trängde,
Men öfver dem han lyste oförgätligt,
Och såg på mig — till dess han slocknade.» —
«Och denna blick har följt dig oaflåtligt
I skolans mörker förr, oeh nu i cellens,
Jag vet ej visst af hvilka tecken ledd.
Dock han förbjöd att sådant dig berätta
Tills nu, då i ditt tidiga beslut
En graf att öppna mellan dig och verlden
Hans tro beseglad var — och du bepröfvad
Att ej af kejsarblickens vård förvillas.
aaSäg honom nu,»» — s& lydde Carls befallning —
««Han skall ej mer i ofruktbar beskådning
Och fromma öfningar se målet hunnet
Det är blott förgård. — Der är lösen: dö!
Dö bort från verlden och naturens svaghet! —
Och förgården är enda väg till templet,
Det heliga. — I sjelfva templet åter
Der ropas det: Haf lif igen! statt upp!
Tag vigningen till ny, Gudomlig handling!
En verid i mörker ropar efter ljus;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
