Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad visheten oeh tron besluta, rida.
Tills nu han, blygsamt, mer som värdare
Befordrat ljusets sak, uppmanat, skyddat
De högt begåfvade, dem snillets adel
Bestämt till vakt i ljusets innersta;
Men då, i stilla outtröttlig flit,
Han sjelf till kunskap osedd stigit sä,
Att han bland seklets lärda räknas borde,
Ej vill han, att den inre, större kraften
Må fruktlös bli — ty skörden mycken är,
Men få arbetarne — Han sänker svärdet,
Det verldsliga, att fastare omfatta
Det, som ej endast vinner namn, men hjertan.
Hans afsked från de lägre verldsbestyren
Väl äfven lättats, då så många band,
Som höllo honom här, så skyndsamt brustit:
Hans systers och hana tvenne söners död,
Carls och Fipini, samt den äldsta dottrens,
Den älskades, som sjelf till band var korad
Emellan Europas kejsarkronor;
Och sist Bernhardi första unga färd
Till fjerran strider mot Corsaremas —
Vid alla dessa namn, om äfven ödet
Af alla ej var okändt för den unge,
Dock kärleksfulla minnen smärtsamt väcktes,
Men fadren fortfor att om Kejsarn tala:
«I sina Rikens största Metropoler
I Rheims, i Mainz, i Chalons, i Aries —
Han sedan Ludvigs kröning möten hållit
För att det innersta af Kyrkan ordna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
