Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJERDE SANGEN.
An herrskar natt i klostrets dystra sjukrum,
Fast genom dörrens glas åt flodaltanen,
Der de, som stiga upp till lifvet åter,
Den första himmelsluften njuta få,
En oviss morgon blickar in, men gömmes
Af svarta moln, ur hvilka då och då
En ljungeld slår, som natten blott fördubblar.
Af dundret stormens gny ej bryts, men höjes.
Från lampans sken är låga bädden skyddad,
Der i sin dunkla Benedicti-mantel
Ansgarius hvilar, men vid bäddens fötter
En man, en gosse, stumma hålla vakt;
Och munkens namn är Radbert, men den yngre,
Klädd i Novisdrägt, är Ansgarii skolvän,
Jämnårig, men ej än vid klostret vigd;
Och Fulbert är hans namn. Radbertus suckar:
«0 hvilken evig natt! Soltimman slagit,
Men mäktar ej fördrifva mörkret. Bedan
Till festens ottesång sig klostret ordnar,
Men hvilken Pingst är detta! — Andra lågor
Fahlcrantz* saml. Skrifter. L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
