Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Ack, 9nart blef synligt, att bönhörelsen
Oåterkalleligt deruppe skänktes.)
Men Eadbert, fast för ögonblicket slagen
Af dödens tecken, stod dock upp med kraft,
Stark af sin tro. «Jag andra tecken sett,
En borgen mera viss, än detta dödssken.
Den telning, hvilken Du, o Herre, sjelf
Med nåd och under plantat har och vårdat,
Den bryter Du ej af i blomningstiden,
Förrän välsignelsen i frukten mognat»
Dock ej mot fruktans alla krafter väpnad
Han träder ut i stormen på altanen
Och mot dess bröstvärn sunken, under himlen,
Han sin förtröstan lät i bön försmälta, —
Och, såsom Jacob, kämpande med Herren,
Ej eftergifvande förrän välsignad.
Och se, det var, som hade bönens seger
Ock vunnit på naturen — eller denna
Fått budet, att det välbehag förklara,
Som i det högre väcks af nitets offer.
Ty i den mån otåligheten, tviflet,
För bönens starka frid sin svallning lade,
Härute äfven stormens röster tego.
En blick af kärlek, sänd från Nådens öga
Log i Naturens nya kärleksblick,
Då österns förlåt remnade, och solen
Mångdubblad såg sig i Samaras bugter,
Som skimrande försvann mot blåa östern —
Och lundernas och fältens blomsterverldar
De slutna ögon slogo upp mot solen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
