Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att uågons ratt och mening tvinga. Frihet
Är Nordens lösen, våra faders ära. —
Hvad vill Er dyrkan åt de gamle Gudar?
De äro mäktige, så menen J;
Er lycka, så i härnad, som i hemmet,
Är deras verk; men denna nåd blott vinnes
Med lydnad och med offer; från ett land,
Der äfven andra makter hyllning vinna,
Sin nåd de vända; häraf landets ofärd;
Så är Er tro. Men äro de så stränge
Och så allsvåldige, hvi röns ej detta
I hämd och straff mot oss, affållingar?
J klagen öfver usla vikingståg,
Men aren alle deras dyrkare.
Kan då väl ifrån dem Er ofärd komma?
Men vi, som tro på Christus, hafve flytt
Till fridens värf; kan då vår lycka sändas
Ifrån de öfvergifna, vredgade?
Hvar är då deras makt, den så J frukten?
Om vi nu säge, att den nye Guden
Ock annat ger än lycka; ja, hvad mer,
Hvad större är; men som Er gamla tro
Ej ger, cj ens begriper — kunnen J
Väl säga, att ej detta sanning är?
J plundren Söderns länder; — hvårföre?
De äro rikare, än arma Norden.
Är denna rikedom då verkad endast
Fahlcrantz* saml. Skrifter. I. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
