- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 1. Ansgarius. Bilder ur nord-apostelns lif /
213

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hochster, vid Weser, utstakade d. 7 Ang. platsen för kyrkan ock klostret,
hvilken d. 25 Aug. invigdes af Bisk. Badaradns i Paderborn. Klostret
helgades åt S. Stephanus och förstärktes med mnnkar från 6. Corbeia. På
sjelfva grundläggningsdagen skänkte amnlti proceres Saxoniæ Deo et S.
Stephano bona sna in diversis pagis largissime» (Chron. Corb.), och
Adal-hard öfverförde på N. Corbeia besittningen af de gods, som det gamla
Corb. inom Sachsens gränser innehaft. År 823 skänkte kejsaren åt N.
Corb. samma skydd och friheter, som Frankens kloster ägde. Alltsedan
denna tid stod detta kloster omedelbart nnder Påfven, upphöjdes 1794 af
Pins VI till biskopsstift, npphäfdes såsom sådant 1802 och införlifvades,
såsom skadestånd åt fursten af Nassau Oranien, med dennes land, men
kom 1815 till Preussen och hörer, med kretsen Hochster, till Mindenska
regeringsdistriktet.

Ansgarius hade under dessa åtta åren, alltsedan sin invigning till
munk, beständigt vistats i G. Corbeia, nnder sista tiden såsom, jemte
Withmar, Rector vid S. Petri skola. Rembertus omtalar huru Ansgarius,
under det trognaste och frommaste arbete, dock redan nu beständigt
hoppades på martyrlöftets fullbordan.

Sjunde Sångens ämne, begynnelsen af Ansgarii missionärlif, sluter sig
historiskt till den Danska fursten Harald Klaks öfvergång till
Christendo-men. Denne Harald, son af K. Halfdan i Skåne och sonson af den 810
aflidne K. Godefried eller Gottfrid, hade 812, sedan hans broder Anulus
blifvit mördad, kommit till väldet i Jutland, men redan 814 fördrifven af
Godefrids söner sökte han hjelp hos Kejs. Ludvig. Denne ville genast
förmå honom till dopets antagande, såsom vilkor för ett villigare
understöd från de christnes sida. Detta vilkor synes likväl icke dä hafva
blifvit uppfyldt, men Harald återvann icke desto mindre genom Ludvigs
be-medling sitt land 818. Men när han åtta år sednare af samma fiender
på nytt nödgades till flykt, skyndade han till Ludvig, som då, 826, höll
parlament i Ingelheim. Döpelsehögtidligheterna äro omständligt beskrifnai
ett latinskt poem af Ermold Nigellus, som var vid akten närvarande.
Ludvig, som ville se Harald på återfärden till sitt rike åtföljd af en man,
begåfvad nog att både vårda Haralds christendom och bereda hans folks,
tillsporde härom sitt råd. Tilldragelsens skildring i sången är i nästan
ordagrann enlighet med chrönikorna. Munken Autbert ensam var villig
att följa Ansgarius på den vådliga färden.

De här omtalade biskoparna, Ebbo af Rheims och Halitgar af
Cam-bray, hade 823 såsom Missionärer gjort fruktlösa försök till Jutlands
omvändelse. — Adalhard den äldre, ofta kallad Ad. den store, hade aflidit
kort före mötet i Ingelheim. Han hade uppsigten öfver både G. och N.
Corbeia. Vid hans död delades embetet. Det gamla klostrets Abbot blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:12:12 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fcesamlade/1/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free