Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YII
for inväfda i texten att nu derur utstrykas. Men att satir
p& tiden, eller egentligen p& dess litterära svagheter, dock
icke var någon hufvudsyftning, bör ej vara svårt att inse,
ty hvilka gynnsamma föremål för skämt och parodi
erbjödos icke vid denna tid, såväl från den stelt akademiska
som från den fosforistiska sidan I
Som mången lärer trott, att äfven de vidunderliga
rabbinska traditioner samt andra något vilda notiser, som
ofta i noterna anföras, tillhöra dikten, bör upplysas att
dessa citationer äro alldeles ärliga och correcta.
De namn som här tilldelas åtskilliga af djuren —
såsom att lejonet heter Nobel, björnen Braun, vargen
Ise-grim, räfven Reinecke, räfvinnan Ermelyn, väduren Bellyn,
haren Lampe o. s. v., äro lånade ur den gamla sagan
«Reinecke Euchs». Endast några benämningar äro
hemgjorda, såsom att oxen heter Hans Nåd, kalkonen Hans
Härlighet, kråkan Sempronius, varginnan Märtha (lånadt ur
en då .för skämtet särdeles blottstald tragedi).
Då förf. redan i noterna till sjelfva stycket spelar en
tvefald rol, dels såsom den diktade författaren, dels såsom
den lika diktade utgifvaren, så vill han ej mer genom
nya noter inträda såsom en tredje person och ytterligare
förvirra läsaren.
Ändtligen, såsom förklaring af de många Österländska
ingredienserna, och tillika såsom ännu en apologi för det
skenbart lättsinniga i Arken, beder förf. få erinra, att han
då var en ung man och att hans officiella sysselsättning
var med Orientens språk och litteratur, men detta blott i
dess egenskap af allmän culturingrediens. Att dess studium
såsom den Heliga Skriftens språk sedan alltmer drog
honom till någonting högre än blotta språket i denna, är
väl förhållandet. Emellertid upprepar han varmt och
be-stämdt sitt förnekande, att i Noachs Ark finnes något, som
låge i strid med den blifvande djupa respekten för detta
allvar. Men han trodde och tror, att det äkta skämtet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
