Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fattiga dufvan!
Om här vi blott hade
Den styggen som lade
De otäcka äggen i duf vans bo,
Han finge ej ro!
Hvad vi skulle lufva’n! —
Fy baj!
ARI8ISA.
Tyst ni så länge! — Dina gudbarn, Salit,
Rätt hastigt måtte växt till mogna korpar,
Ty alldeles fullvuxna flögo de
Rakt in i mina drömmars blomstergård,
Och skämde bort hvad skönast var och bäst.
Hvad sjelf jag var,.har jag ej reda på:
En fogel, tror jag, — till och med en lärka
Ty sång och glädje var mitt hela väsen;
Och derfor gaf jag ingen akt på mig,
Och ingen afsigt fängslade min njutning;
En känsla var jag blott, ett barnahjerta.
En gränslös fogelgård min boning var;
I mandelträd, i lagrar och oranger
Helt nya frukter syntes bli på modet;
Så tätt med näktergalar, trastar, siskor,
Fasaner, colibris, och allt det bästa,
Som ögat eller örat kan begära,
Var hela örtagården brillanterad,
Och glada lefde alla, visste ej,
Att lifvet kunde ha en annan sida.
Försakelser och pligter voro väsen,
Som blott i deras fabellära funnos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
