Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORTONDE ARKTALET.
(Gröna förmaket)
SALIT. ABISISA.
salit (löser).
«Se redan hafva mina vingar sträckt sig
«Och darra, längtande till höga hemmet,
«Så må vårt afsked blifva — kind mot kind!
«0, en minuts förvirring skall förlåtas,
«Och du i nästa ögonblick skall höra
«Det helga ord, som lyfter mig till himlen.»
HAIKAL (inträder).
Hvad ha’n I för er, flickor, så allena?
ABISISA.
Ack, mamma, dina bannor frukt ej bära:
Vi läsa — och hvad värre är — om kärlek.
Den fromme Sem så oförsvarligt handlat
Att räcka oss förbjudna, ljufva frukter
Ur poesiens paradis.
SALIT.
Nej, felet
Är icke hans, men mitt; dock allt du tillgaf,
Om du den höga, klara ande kände,
Som genomsväfvar verket.
HAIKAL.
Hvilken ande?
Kanske jag känner den så väl som vissa,
Och är ej fullt så sträng, som vissa tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
