Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPHET.
Det är detsamma.
Med bagateller stör ej nu min högre fart. —
Sen I der borta nu, hur dunkelt, underbart
Figurer skymta sesP — Säg, om dem någon känner?
NOBEL.
Det är ju herr professorns slägtingar och vänner,
Främst Noach sitta ses. —
JAPHET.
Ack, tigen då, godt folk
Och lyssnen vördnadsfuUt till dessa syners tolk! —
Jag är ej mera jag, I mera 1 ej ären;
Ett hundra sekler fram er fantasi nu bären.
Jag är min ättelägg i tredjehundra led,
I edra likaleds vid samma tid; — rätt bred
För imagination en myriadårs klyfta
Väl är; men ock hur högt har den ej täckts att lyfta
Upp till ett slutligt mål båd menskoma och er.
Sen der (han pekar åt Askådame) i skymning höljd vår bild
ningsknopp, jag ber.
Små sinnebilder blott af urtids skumma dagar,
Då verlden lydde än naturens råa lagar;
En lemning af den tid, som just för denna tort
Fördränktes rubb och stubb; — ren tiotusen år
Oss skiljer ifrån dem, och dock — Försynen prisen,
Som räddade en mftn, nog djerf att bryta isen,
Till det fulländningshaf, som vi besegla nu;
Ett annat haf det var, hvarpå de vräktes: hu!
Inbildningen blir sjuk, d& den dit&t sig vänder.
Kantänka i en båt, på böljor utan stränder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
