Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hvi kommen J med härsmakt allt mot en jungfru klen,
«Hvi viljen J mitt lif mig förmena?» —
«Jag kommer att dig dräpa, du allravärsta trull,
«Och lifvet ditt förstäcka med äran.
«Du hafver mig förlockat min hjerteson hull;
«Det vållar mig stor sorg och förfäran.»
Och Lureley hon vandrar allt uppåt bergets brant,
Ett perleband hon bär i sina händer.
Nu kommer hon dit framåt till bergets sista kant
Och sina ögon ned i floden sänder.
»Och hör da mig, min fader, allt uti bölja blå,
«De hvita hästar ville du mig sända;
c Jag önskar att till dig i mörka djupet gå,
«Så varder på förföljelsen en ända.»
Och perlebandet kastar hon allt i den villa sjö,
Då blifver der ett himmelsskriand* väder.
Med dunder och med ljungeld, med hagel och med snö,
Men Lureley hon ståndar allt och qväder.
Och floden han växer allt upp till bergetopp,
Men öfverst gå två jette vågor tunga,
På deras ryggar hvita nu jungfrun gör ett hopp,
Då kännes hela gråa berget gunga.
Och i den samma blinken all stormen är förbi,
På himmel blå sig solen åter tänder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
