Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROLOG VID DEN TILL FÖRMON FÖR DE I
VESTER-DALARNA NÖDLIDANDE I STOCKHOLM
GIFNA CONCERT, 1857.
Hvems är den röst, den stränga, väckande,
Som genombryter dagens larm och löje,
Dess tomma fröjd, dess sjelfviskt heta täflan
Om stundens håfvor, stundens njutningar?
Som qväfver strider och förbinder hjertan
I samma känsla, tvingar tåren fram
I ögon, der dess källa förr var stängd,
Och målar allvar i den blick, der hittills
Det lätta löjets stråle ensam lekte;
Och bjuder millioner enigt lyssna
Till höga, helga, meningsrika talet?
Hvems är den rösten?
Det är «predikarens i ödemarken»,
I vida, vilda, frostförbrända öknen,
Af Auras kärr, af Nores alper famnad.
Hans namn är Hunger! — Rysande du ser
Hans hemska skepnad, hör den dystra stämman,
Och väntar ord af klagan blott, af knot,
Af misstro mot en vårdande Försyn,
Som lika hägnar alla jordens barn:
Du honom tror från mörkrets rike skickad,
Anklagande den Eviges regering. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
