Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Styggelsen säde slottet bär i sin famn,
Rysliga gemingar utan namn.
CHOR. (cajetan.)
Ja, det icke med godt begynde,
Tron mig, det slutas ock icke med godt!
Allt blifver bämnadt med säkert mätt,
Ehvad under solen menniskan synde.
Ej blott en slump den dom beslöt,
Att ätten skall sjelft sig grymt föröda.
Ty genast förbannadt blef modrens sköt,
Hon skulle hatet och striden föda.
Men tiga jag vill och icke det märka,
Ty hämndens gudar i stillhet verka.
För hotande molnet gerna jag blundar,
Till dess det yttersta slaget stundar.
(Choren aflagsnar sig.)
SceiN fénaadlir sig lill os trädgård son öppsir otsigtos ofrer hafrot. Dr oa parflloa fr» träder
BEATRICE,
g&r oroligt fram och äter, blickande omkring sig ät alla sidor.
Hastigt stannar hon och lyssnar.
Han var det icke. Endast vindens säng
I piniens krona. Re’n med matta strälar
Sitt afsked soln pä qvällens skyar mälar,
Till vestem förd af tröga timmars gäng. —
Mig ängslan genombäfvar;
Sä längt mitt Öga sväfvar
Syns intet. Sjelfva tomma tystnaden
Förskräcker mig; o, nalkas han ej än?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
