Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afkastad blef uti Lorettos hus
Och himlasänkt välsignelse kringflägtar
Den helga grafven, all försonings källa.
Af mycken kraft är ock de frommas bön;
De ega af förtjenst ett rikt förråd,
Och på det ställe der ett mord har skett,
Kan renande ett tempel höja sig.
DON CÆSAR.
Väl låter pilen draga sig ur hjertat,
Dock aldrig skall det sårade mer helas.
Må den, som kan, ett lif af ånger lefva,
Med sträng botöfning långsamt minskande
En evigt outtömlig skuld. Dock jag
Kan icke lefva med ett krossadt hjerta.
Glad till de glade vill jag blicka upp,
I fria ethem öfver mig min ande
Sig röre. — Afunden mitt lif förbittrat,
Då vi ännu din kärlek lika delte.
Tror du att jag den förmånsrätt fördroge,
Som framför mig din smärta honom ger?
En renare förmåga döden eger
Att i sitt oförgängliga palats
Till fläckfri diamant af äkta dygd
Den svaga mensklighetens verk förädla.
Så högt, som öfver jorden stjernan vandrar,
Så högt skall Öfver mig han lyftad stå;
Och har oss re’n i lifvet afund söndrat,
Så skall han nu mitt hjerta rastlöst plåga,
Fahlcrantz’ saml. Skrifter. III.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
