Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då han det eviga ifrån mig vann
Och, från all täflan ryckt, liksom en Gud
I menskors minne nu förklarad vandrar.
ISABELLA.
Ack, har jag endast derfor till Messina
Er kaliat, att begrafva eder begge?
Att er försona, var min kärleks afsigt;
Men ett förderfligt öde byter grymt
Min själs förhoppning i dess motsats ora.
DON CÆSAR.
Utgången klandra ej, o moder! Allt,
Hvad lofvadt var, ju fylls. Med fridens hopp
Vi genom dessa portar tågat in
Och fridsamt skola vi tillsammans hvila
I dödens hus, försonade för evigt.
ISABELLA.
O, lef min son! Din moder icke lemna,
På vänner blottad, i ett främlingsland,
Till pris åt hjertlös hårdhet öfverlåten,
Då joners kraft ej henne mer beskyddar.
DON CÆSAR.
Då hela verlden hjertlöst hånar dig,
Så fly till dina söners graf — åkalla
Vår gudakraft, ty gudar äro vi,
Och liksom himlens tvillingar för seglarn
En hoppfull stjernbild, så ock vi för dig
Med hopp och tröst och kraft förente uppgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>