Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankfart am Main den 1 Sept. 1885.
Tvenne rika dagar ville jag måla. Dit räknar jag dock
ej sjelfva befrielsedagen i Fredags. Den var dbck ingalunda
fattig. När jag dinerade under acacierna i Oberlahnstein —
äfven hästen behöfde hvila der, ty vägen dit från Ems hade
genom regnet blifvit «Spitzbiibisch», såsom min Kutscher
uttryckte sig — så var möjligen mina ögons njutning den
herrligaste under hela resan. Att den nyss befriade solen såg
ned på en af regnet förvårad och ännu af daggdiamanter
glittrande jord, och att den befriade åskådaren hade en lifvad
blick för den nya skönheten, får ej förgätas — ty eljest hjelper
det föga, att han beskrifver, huru till höger om honom
Lahn-floden faller ut i Ehen nedanför berget med Lahnecks Euin, på
en af de begge floderna bildad spets; huru höga torn, gaflar
och murar af Nieder Lahnsteins fordna Johanniskyrka ändå
öfvertornas af bergen der bakom, mellan hvilka Ehen
bortvan-drande gömmer sig; huru midt öfver på dennes andra strand
ruinen Stolzenfels stoltserar på sin klippa; samt huru grannt dess
röda torn taga sig ut mot de höga af kastanjeskogar blågråa
bergen der bakom, ofvanom den glittrande floden och under
den klara himmel, som framblickar under åskådarens hvalf af
nästan svarta acacier med juvelfransar efter det ny liga regnet.
Allt var så friskt, färgerna så starka och dock så harmoniska,
likasom äfven conturerna och formerna så särskilda i karakter
som dock försmältande. Helt annan var utsigten ett par
timmar derefter, då han hunnit fram till lilla staden Braubach
och från det fordna slottet, nu värdshuset, Philippsburg sträfvat
upp till spetsen af det branta toppformiga berg, som krönes
af borgen Marksburg, nu hertigens af Nassau Invalidhus och
enda fästning vid Ehen. Under de komiskt allvarliga
förberedelser och försigtighetsmått, rop och kontrarop, som småningom
banade en väg i det inre af borgen, var tid nog att se ut
öfver den berg-, skog- och boningsrika nejden och ner i staden,
hvars höga spetsiga torn från denna synpunkt ej hann stort
öfver de blygsamma husen omkring. Ändtligen insläppt, af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
