- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 4. Reseminnen (från åren 1835 och 1836) /
75

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de saker. De vände sig alla mot mig med dufvolika ljud och
later, men utan tydliga ord. Dörrarna stodo öppna till
åtskilliga små kamrar, i hvilka såg nätt och prydligt ut Min
dam öppnade för mig genast dörren till kyrkan, dock utan att
sjelf följa ditin. Den var grann, nästan präktig, men jag kände
att hon ej varit mitt egentliga mål, hvarföre jag snart åter
begaf mig ut, tackade något förlägen för den mig visade
godhet, men hade ej ännu tapperhet nog att försöka ett vidare
samspråk. Lika vänliga läten och Geberden besvarade mig, men
något ord blef ej vexladt, och blef jag så utbefordrad som jag
kommit. I mina tankar Öfver denna nya interessanta syn hade
jag ej vandrat långt, förrän vid en hastigt öppnad port
ofvan-för en trappa åt gatan en stark rök af vällukt slog ut under
en liflig musik derinne. Jag gick uppför trappan. Den lilla
kyrkans inre var nästan osynligt af röken. Gången var åt
bägge sidor full af folk, men midt efter öppen. På en gång
synligblef en mig mötande stoltvandrande biskop i full skrud.
Jag stannade och såg mig om efter honom. Hastigt ryckte
man mig åt sidan. Jag hade hejdat fem unga ny vigda
nunnor, hvilka nu i biskopens spår vandrade till refectoriet De
sågo på mig något förundrade och fortsatte vandringen. Öfver
hufvudet hade de långa hvita slöjor, som föllo ned öfver den
svarta drägten. Utanpå dessa kring pannan myrtenkransar.
Ansigtena voro obetäckta. Tvqjme af de unga offren voro
mycket vackra, och den ena af dessa tvenne skönheter smältande
i tårar. Att man kunde följa med dem till salen och åskåda
spisningen, visste jag ej förr än efteråt. Kanske skulle detta
hos mig hafva stört effekten; nu var och förblir den liflig.
Klostret heter Mariæstem. Bilden stod så liflig, att jag sedan
på en lång stund ej hade tankarna med mig, under det jag
för fullständighets skull fortsatte skådningen isynnerhet af
Domen och af det visserligen mycket märkvärdiga Wasserthurm,
som uppfordrar och kring hela staden försprider det behöfliga
vattnet. Utsigten deruppe, öfver den fruktbärande nejden, bortåt
föreningen af floderna Lech och Werlach, är behaglig. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/4/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free