Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är då njutningen af detta skona tillika, såsom i Italien, så
oupphörligt störd och sliten af den vanvård och osnygghet,
som predikar om folkets djupa förfall, och förer tanken på det
förskräckliga eländet af dess ställning, i de högsta afseenden
jemförd med det folks, hvars tacksamhet just i dessa afseenden
har större anledningar än kanske något annat, så kan en
Svensk med stor sinnesfrid se äfven naturskönheterna i södern.
Hvarje svensk, som har tecken till öga och hjerta, skulle af en
utländsk resa draga den högsta vinsten, att högre akta och
älska sitt fädernesland. Det är en skam, att motsatsen så ofta
förnimmes, isynnerhet då det händer bland dem, som gora
anspråk att räknas bland den andliga adeln, såsom konstnärer,
poeter, o. d. Gud tröste oss för de flestas adelskap! —
Skönheten är visst en sak för sig; men då det sköna står så
blan-dadt och fläckadt och bortskymdt af motsatser, som här, faller
det sig något svårt att i fantasien vid njutningen af det sköna
afsöndra det fula och dess grund. Folkmålaren borde sentera
detta ännu mer än landskapsmålaren, och likväl förälska sig
konstnärerna så ofta i allt Italienskt, ej blott i det tillfälliga
och obetydliga, men i det rent af stygga: röfvare-, tiggare- och
munk-fysionomier, trasor, dynghögar, o. s. v. utföre, ända ned
till sjelfvaste katolicismen, det helas herrliga urkälla. Det är
väl smaken för ruiner, som detta gör, ty allt menskligt är
här ruin. — En så närsynt skådare, som jag, borde dock ha
lättare än andra att ostörd af det skräpiga, som är
mennisko-tillsats, njuta af det rika, som naturen uppdukar. Hvilka
elementer till landskap, troligen ofta så sammanställda och
belysta, att målaren ej behöfde vara mer än protocollist? Jag
märker nog, att bergfondernas former äro helt annorlunda än
hos oss. Detsamma gäller ock om enskilda träds former och
deras sätt att gruppera sig, och dessa massors förhållande till
hvarandra. Dock i detta afseende äro vi visserligen ej så
underlägsna som mången menar. Piniens, cypressens och tårpilens
former synas mig vara det egentligen afundsvärda. Praktruiner
och ädel architektur komma ock merendels på Italiens vågskål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
