Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
död fördömma det eviga Ordet? Denna drägt är dock purpur,
och föröfrigt äro väl åtminstone de för upphöjda att med sin
bekännelse hafva någon mening.
Men, säger man, kunna ej menniskor samspråka, utan att
de religiösa meningarna behöfva komma i fråga? Visserligen,
men då skall mötet vara tillfälligt, icke sökt såsom här, eller
ock skall sökandet hafva en helt speciel och för tänkesättet i
dess helhet alldeles indifferent anledning.’ Eljest är hvarje sökt
introduktion redan i sig en hyllning, ett aktningsbevis, således
en bekännelse. Det är bekant och begripligt, att den helige
fadren sjelf villigt går sådana Önskningar till möte; att han
mildt beslöjar den djupa grundmotsatsen; att han till och med
under indifferensens sken vill inleka sjelfva kättaren under sin
verldsomgripande hand. En sådan lek ligger t. ex. i hans icke
ovanliga afskedshelsning till en protestant: «en välsignelse af en
gammal man bör ju ej för någon vara till men».
Men återvändom till artisterna. Huru grundligt fatta väl
dessa sjelfve sin och konstens mission? Äfven de skulle vara
allas vår Herres sändebud. De skulle öppna våra ögon för
den oändliga exposition som Han för oss upplåtit, för
skönheten af himmel och jord; ej endast af former och fårgor, men
af själslifvets tusenfaldiga manifestationer, in i dess finaste
skiftningar så som i dess starkaste drag.
Månne icke våra unga konstnärers höga ton råkar att vara
ett vittnesbörd just om fattigdomen af deras eget konstbegrepp?
Någon skämtare öfver skolorna i vår vitterhet ville till
den gamla och den nya skolan lägga en tredje, trivialskolan.
Så synes ock icke endast bredvid utan ojemförligt öfver de
hittills s. k. konstskolor, som fått sitt namn och sin stämpel
af något stort snilles egendomlighet, nu vilja sätta sig den
skolbildning, som intet snille behöfver, utan endast
skolgosseflit, och som sträfvar till den höjd, hvilken i likhet med den
prisade grekiska målaren förmår att lura himmelens foglar. —
Med arbeten af de fleste bland härvarande unga konstnärer har
jag gjort bekanskap, dels på konstföreningens exposition, dds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
