Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på hvars midt den svarta käglan hotande höjer sig. Efter
någon forfriskning hos den s. k. Eremiten, hos hvilken dock
trafiken är lika liflig som oafbruten, anträddes det mödosamma
klättrandet i den ständigt svikande lavaaskan. Min föresats
att utan hjelp hinna höjden skulle jag väl ock hafva utfört, om
icke den med repet på sin rygg framför mig sträfvande guiden
slutligen genom sitt ständigt upprepade «prendete la Corda!
tutti la prendono» besegrat mitt öfvermod. Hjelpen var dock
ringa, ty vid hvarje allvarsammare anlitande af la corda gaf
denna efter och hän viste mig till egna krafter. Ändtligen var
dock målet hunnet, och mödans lön stor, öfver beskrifning.
Tvenne slags taflor utbreda sig här bredvid hvarandra; den
ena lika öfverväldigande genom sin underbara prakt som den
andra genom sin gräslighet. Dit utåt endast himmel, så
tycktes det, ty haf och luft smälta så utan all synbar horisont
tillsammans, att allt var ether, i hvilken landtungorna och öarna
blott syntes som dunklare skyar, stundom öfver, stundom under
de i fullt ljus simmande hvita skyarna. Det behöfdes en stund
för att fatta förhållandet och att då kunna med framgång
uppsöka och reda enskildheterna af synen: Neapel och golfens
alla omgifningar, och synmål vida aflägsnare än dessa. — Men
dit inåt! ehuru nu hvarken någon scene eller någon hotelse af
eruption förhöjde taflan, hade denna dock nog af stygisk
karakter. Ett fält af svarta, askgråa, svafvelgula, blodfargade
lavamassor, genomskuret af tusentals remnor med darrande
lågor, och detta fält från alla sidor sänkande sig mot den
hemlighetsfullt hotande centern. Hemskast af allt var dock, att
sedan vi, ej utan obehag af den brännande försåtliga marken,
letat oss fram till denna afgrundsbrunn och med nedkastande
af en lavaraassa försökt utröna det ungefarliga djupet ned till
mötande hinder, detta svar dröjde — dröjde — och slutligen
— uteblef. Mot detta hemska intryck var för sällskapet en
liten skämtsam motvigt i nöjet att i Vesuvii eld tända sina
cigarrer och koka sina ägg. Nedstigandet eller rättare
nedstörtandet utför käglan fordrade ej en tiondedel af uppsträfvandets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
