- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 4. Reseminnen (från åren 1835 och 1836) /
194

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mationer, här och der späckade med byggnader i analog stil,
hvaribland i synnerhet de s. k. malthesertomen, af denna
hjelte-orden resta till kustens skydd mot Saracenerna. Söder om
golfen åter sträcker sig en bygd, liknande i öppenhet den
pompejanska och i ödslighet stundom den romerska Campagnan.
Salerno, fordom läkarebildningens hederssäte, såsom Bologna
rättslärdomens, har, såsom detta, längesedan fått afstå sin ära
åt andra. Sådant afstående har blifvit en italiensk sed. Den
heliga kyrkan måste vara fiende till all fåfanglig berömmelse.
Men Salerno har af samma heliga kyrka fått en oförgängligare,
en skatt, som inga vexlingar lära bortröfva — den störste Påfves
stoft. Också var Hildebrands sarkofag i kathedralen det enda,
som i Salerno särskild t besöktes. Yår håg stod till ännu äldre
monumenter, ja till ännu äldre än sjelfva historien.

Ej långt bortom Salerno passerade vi genom ett
neapolitanskt Öfningsläger, der for tillfället en af oss förr osedd
faltöf-ning föregick; det var en allmän barbering och
mustachebild-ning. En mängd attityder voro rätt intressanta. — Kort
derefter hade vi att genomtåga en annan här, men af icke lika
fredlig anblick. Ej endast på heden kring landsvägen, men på
denna sjelf, hade en mängd bufflar undrande afbidat vår
ankomst, väl icke visaude angreppslust, men tillräckligt
aktningsvärda genom den blick, hvarmed naturen dem utrustat. Här
erkände sällskapet sin oförmåga att bedömma ställningen och
bestämma handlingssättet. Yi måste med förtroende öfverlåta
oss åt Vetturinens vishet och erfarenhet. Det visade sig ock
att han fortjente detta. «Suaviter in modo» var hans regel.
Han lyckades att i grannskapet öfverkomma en stång af
betydande längd. Med denna horizontelt sträckt framför sig gaf
han sig långsamt i väg fram mot den bidande skaran och lät
vid annalkandet sitt vapen sedesamt och taktmässigt vibrera åt
begge sidor, hvilket moderata förfarande så ändamålsenligt
ver-« kade på dessa Highwaymens fattning, att de utan märkbart

knot begåfvo sig ned till de vandrande eller liggande
kamraterna på heden, belåtna att, såsom dessa, mindre omedelbart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/4/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free