Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och som då äfven erkänna den oändliga vigten af den
lefvan-de sanningskällans befrielse.
Må mina ord för mången synas en enskild bekännelse, men
de äro en nödvändig konseqvens af min tro på Ordets
gudomlighet, på uppenbarelsen i dess fullaste mening, och som sjelf
är en följd af min tro på Gud. Och den är då icke enskild,
ty många äro de, som ännu dela denna tro, då de se till djupet
af sitt hjerta, och att mana till denna sjelfbetraktelse är
jubel-stundernas heliga mening. Men i denna tro ligger ock vilja
och mod att deltaga i det stora verket, och hopp och
förtröstan, och ett anslutande till Honom, som segren begynt och
fullbordat hafver, Honom, som sade till sina lärjungar i alla
tider och i alla värf: «Verlden ser mig icke mer, men I
skolen se mig! si jag är när eder alla dagar intill veridens ända.»
Ja, veriden ser Dig ej, om än i strålar
Da på forklaringsberget står — om ljuset
Med ökad klarhet öfversvallar veriden.
Dess konst och vishet sig en skugga bildat
Till skumma blickars värn mot himlasyner.
I denna äga hennes barn sin trefnad
Och bygga tempel upp åt jordens Gudar:
Besittning, njutning, menskopris — och frihet.
Ej frihet från de band, som Anden trycka,
Men från det heligas begrepp och lagar. —
Om dessa gudars gunst dess skaror kämpa,
Men sluta sig till enig strid mot Dig,
Som bor i ljuset, — då dess strålar tränga
Med smärtsam kraft i verldens dimmor ned.
Men dem Du sjelf uttagit har af verlden,
Som hörde rösten och till lifvets höjder,
Dit Du all verlden kallar, pröfvat stigen
Och vågat hjes8an höja öfver tiden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
