Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen uttalade intresse finner man dock arten af den inre
driften. Det är icke mindre det klassiska i forskning, än
det fromt allvarliga hos personer och det vist kärleksfulla i
inrättningar, som dragit och qvarhållit honom. Lika varm
lågar ock hans ifver emot det dåliga, profana och
profanerande, som möter honom, i synnerhet då det i protestantiska
länder är i strid med bekännelsens helighet Högre än allt
hvad enskildt glädjande mötte hans blickar i Danmark,
Tyskland, Frankrike och Nederländerna, står likväl för honom
England med sin nationliga gudsfruktan, uppenbarande sig framför
allt i sabbatens helgd. Theologer och främst Exegeter äro
dock hufvudföremålen för hans sökande och kärlek*). Inom
den korta tiden af icke fullt fjorton månader — hvaraf då en
ojemförligt större andel behöfde på sjelfva fardandet användas,
än nu är händelsen — samlade han dock skördar af åskådligt
vunnen insigt, hvilka blefvo rika skatter för hans bildning och
för hans minnen. Hemkommen kallades han genast af
konungen till tjenstgøring vid hofvet, jemte sin fortfarande befattning
såsom krigsprest **). De kraftiga predikningar, hvilka från denna
*) Bland de lärde, af hvilkes undervisning och vänskap han främst
anser sig hafva hemtat frukt, hora åtskilliga till tidens utmärktaste, såsom
Jac. Grono?iu8, Seb. Schmid, Bebelius, Clodius, Fell, Bernhardi, Ludolph
m. fl. Om den sistnämde säger han: ahan var den endaste på hela resan
(åbland de många främmande, som kunde tala med mig på Svenska,
be-aklagande jämte mig, att i Sverige vore ingen Svensk Grammatica eller
anågot utgånget om det Svenska språket, att deraf lära detsamma rätt.» -
**) Om denna skrifver han: aUti samma min tjenst var jag, genom
aGuds nåd, med så högas som lågas nöje, ehuruväl jag var intet flat emot
«dem, predikande och agande. Jag förhörde dem vid alla mönstringar
«och möten fliteliga. De voro i börjone der helt ovane vid. Fördenskull
anär de sågo mig komma, bäfvade de, såsom de mig sedan sade, mer for
omig, ån de hade bHfvat, när de gingo till slags mot fienden. Men
«när jag hade begynt tala med dem, ooh det fogeliga, berättande historier
oaf Bibelen, och styrkande dem i deras tro ooh christeliga vandel, ville
aden hopen, som nu förhörder var och andra skulle komma in, intet
trä-ada ut ifrån mig, utan de hade mått trängt neder mig. Officerarne suto
«ock vid bordet sjelfvilligt och hörde derpå, och förde med mig vackra,
agudeliga och uppbyggeliga discurser.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
