Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gens namn. Desse torde väl ej heller förstå, att man med
er-kännandet af denna verklighet ej behöfver erkänna
verkligheten af hvad de mena med magiska inflytelser, vare sig af svart
eller hvit art. Må ett sådant, mäktiga ting verkande
förtroende kunna hos det råa sinnet vinnas äfven af fanatikern och
bedragaren, och dess kraft då egentligen endast bevisa den
troendes vidskepelse; dock när samma kraft står fram hos den
fromma redligheten, då torde väl makten af förtroendet få
anses såsom ett bevis af den personlighets sanna och ovilkorligt
på hjertan verkande storhet, hvilken väckte ett så mäktigt
förtroende. När Svedberg med sin blygsamma enkelhet berättar,
huru han, djupt rörd ej blott af de andligt förtviflades— efter
hans mening och uttryck: besattes —utan ock af de
kroppsligt lidandes jemmer, samt af deras tro på hans makt, eller på
Herrans genom honom, lägger handen på dem och cd full
för-cctröstan säger: Jag tager på dig; men bote dig Jesus, som
ccall vår sveda på sig tagit hade», och huru ccdictum factum! i
ccsamma stunden stilltes svedan», då behöfver han sannerligen
ej, för att blifva trodd, upprepa sin vanliga bekräftelseformel
(2 Cor. 11: 31). Man har nog af hans enkla bedyrande: crden
ccverldslige och afundsjuke må dömma härom hvad han vill,
croch om mig spotskeliga tala: så är det dock sannerliga
till-ccgånget.»
Inom Svedbergs lefnadstafla gifves ett område, der han
väl sjelf står fram i herrlig dager, men der intresset för hans
personlighet sammansmälter med ett annat och af detta nästan
fördunklas. Det är hans förhållande till Carl den tolfte. Hans
ovilkorliga, principenliga, hyllning åt konungen, åt den af
Gud skickade, blir här tillika hjertats glada offer åt den af
sin sändnings medvetna helighet djupt genomträngde och i dess
anda lefvande och handlande hjelten. Det är en synbar
skil-nad mellan den af personlig beundran lifvade hängifvenhet,
som uttalas för Carl, och den, ehuru lika strängt undersåtliga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
