- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 5. Tal och föredrag vid offentliga tillfällen /
114

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rättelser om sina samtal med Carl XII, i synnerhet efter dennes
återkomst till Sverige, samt om konungens vid dessa tillfällen
bemärkta omgifning, sysselsättning och lefnadssätt, den
trognaste bild af hans ädla personlighet Vi se honom, midt under
de stora värf och tunga bekymmer, hvilka då lågo på hans
sinne, och under det allvar, som forråder sig i hans stränga
lefnadsordning *), med gladt och mildt skämt och med vänligt
deltagande för enskiltes bekymmer eller glädje, med värma för
ämnen, hvilka ägde helt annan vigt än krigets eller politikens
— såom i synnerhet för svenska språkets blomstring oek
ära**) — tillkännage den ädla vidsträckheten af sitt foster*
ländska sinne och sitt kärleksfulla hjerta. Att intrycket af de
tal, hvari Svedberg med nästan sjudande värma, infor
konungen, merendels i hans generalers närvaro, klagade öfver de
missbruk eller den köld, hvilka i kyrkligt afseende voro rådande
särdeles hos de förnäma, ej lärer hafva visat sig endast i det
af Svedberg berömda tålamod, hvarmed de afhördes, vill
synas deraf, att han med full tillförlit nämner motsedda kraftiga
åtgärder, men hvilka genom konungens död hindrades att gå i
fullbordan. •

slagets falL Så ock, när under kriget förordnades, att hvaije pastor skalle
hålla en dragon och hvaije kapellan en soldat, uppsatte Svedberg 1705 en
så sträng remonstration, att ingen i kapitlet vågade underskrifva, förrän
Svedberg erbjöd sig att ensam göra det. Denna gång blef dock
ansökningen fruktlös. När sedan, 1714, under konungens vistande i Lund,
Svedberg förgäfves bad att få behålla någon af sina tjenare, såsom
oumbärlig på de många embetsresorna, tröstade han sig dook snart, sjelf
sägande till konungen: «vore jag tjugu år yngre, hade jag lust följa E. K.
«Maj:t hvart på bore, och ingen utan döden skulle skilja oss åt»

*) «Vid konungens bord taltes intet ord; allt var tyst. Konungen åt
«rätt hastigt och drack allt vatten deruppå. Ingen silfvernagel syntes der
«på bordet, utan alla käril voro af jern.»

**) 1 anledning af TJ. Hjärnes anfall på Schibboleth, «det konungen
hade dagligen på sitt bord», uppmanade han Svedberg ifrigt till en
offentlig försvarsakt, hvilken ock sedan i Lund ägde rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/5/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free