Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den andra, af de xnängfaldiga fördelar, som för lifliga framsteg
erbjuda sig på fribetens och täflans öppna fält.
De, som vinlägga sig om oveld, lära ej heller neka, att
så vigtiga och beaktningsvärda momenter här emot hvarandra
uppträda, att — på den ståndpunkt, der hvardera åsigten ännu
befinner sig — ingendera kan lemna fullt tillfredsställande svar;
men att ett sådant — hvilket blott lärer kunna afgifvas från
en synpunkt, hvilken vore högre och dimmfriare än någondera
partens — ej står att för närvarande vinna, utan först af en
vishet, som sjelf genomgått den erfarenhetsskola, hvilken nu
först är öppnad.
Men äfven under denna förbidans tid bör den grad af
insigt, som tills vidare kan vara vunnen, uttala sig. Allmän
är väl den föreställningen, att tvenne särskilda bildningsgebit
— det lärda, humanistiska, och det industriella, praktiska —
konstituera det hela. Grunden för en sådan fördelning kan
vara så väl samhällets rättmätiga fordran på och behof af
dessa tvenne elementer, som individernas i olika anlag och
fallenheter grundade behof och anspråk på hvardera. —
Huruvida inom ett visst samhälle summan af de praktiska
anlagen må till summan af de humanistiska ursprungligen stå i ett
behörigt förhållande till den idé af organism, som skall
bestämma den af samhället utgående författning for bildningens
system, är visserligen någonting af samhället oberoende,
hvar-fÖre det kunde synas, som hade det att härvid helt och hållet
rätta sig efter tillfälligt existerande faktorer, hvilket således
synes göra möjligheten att utföra sin idé likaledes tillfällig, ja,
osannolik. Men möjligheten att väcka, att leda, att i viss
grad till hvarandra i behörigt förhållande bringa dessa faktorer,
är härmed icke förnekad, och med denna föreställning kommer
då tillika samhällets första pligt af en sådan verksamhet. Om
denna också icke egentligen skulle kunna drifvas såsom en
speciell åtgärd, så innehålles dock den och dess frukter
ovilkor-korligt i det hela af samhällets rätta lif. I detta både
ut-Fahlcrantz’ saml. Skrifter. V. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
