Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflytelse på våra kyrkliga förhållanden. Jag menar den s. k.
Unionen. Äfven åt denna torde derföre nu några ord böra
egnas.
Med Unionen förstås, såsom bekant, Preussiska regeringens
nitälskan att amalgamera de tvenne Protestantiska kyrkorna.
Yäl är det sannolikt, att hos konung Fredrik Wilhelm 3:dje,
hvilken först påyrkade en sådan förening, detta sträfvande
härledde sig från ett Evangeliskt sinnelag, eller t. o. m. ett
Kyrkligt, samt att han ingalunda ville afskaffa de särskilda
Confes-sionerna. Också tillerkännes af de officiella handlingarna åt de
Symboliska böckerna all den aktning, som af den enskilde åt
dem egnas. Men man insåg icke, att det just var de
confes-sionella skrankornas fall, som gjorde Unionen önskvärd och
välkommen för mängden, hvilket ock visade sig redan på den
första för detta ändamål hållna Synod. Sjelfva* Unionen blef
dock fri, men Agendan, d. v. s. den gemensamma ritualen,
anbefalldes. För ett grundligare betraktande måste dock
motsägelsen mellan Protestantisk princip och en dubbel bekännelse
inom samma landskyrka genast blifva synbar. Denna
motsägelse trodde man sig kunna upphäfva genom ett
Ordinations-formular, hvilket man ansåg vara någonting annat än en
con-fession. Detta var hufvudproblemet för den redan nämnda
Generalsynoden 1846. De s. k. liberala hade der öfverhanden
och resultatet bar vittnesbörd derom. De nu segrande åsigterna
gjorde sig gällande tvenne år derefter, på och genom Tyska
folkets Riksförsamling i Frankfurt, hvilken afsöndrade Kyrkan
från Staten. I anledning af den härigenom uppkommande
frågan: huru skall nu Protestantiska kyrkan bestå? hölls en
rådplägande sammankomst i Wittenberg, hvilken ansåg en
con-federation af kyrkorna böra bildas och ledningen deraf ske
analogt med den nämnda Riksförsamlingens. Men i stället för den
sålunda föreslagna confederationen, hvilken vann föga bifall,
uppkom en rörlig conferens, den s. k. Kyrkodagen,
understödd af inre Missionen. På första kyrkodagen, i Wittenberg,
antogs såsom vilkor för ledamotskap: ^befinnandet på de Refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
