Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSNINGSTAL VD PRESTMÖTET 1862.
Mine Bröder!
Med gemensam andakt hafva vi invigt vårt möte. Måtte
heliga känslors gemensamhet lifva och leda våra
öfverläggnin-gar! Välkomnande Eder till dessa, beder jag, med Eder, allas
vår Herre om den anda, hvilken vi ej sjelfve förmå att gifva oss!
Den fråga, hvilken nu dväljes i allas våra tankar, är väl
den om det väsendtliga ändamålet af vårt sammanträde. Men
s varet på denna fråga, rätt begrundad, är ju redan af Honom,
hos hvilken vi hafve att söka ljus, oss gifvet i den bön, Han
oss lärde: «Fader! tillkomme Ditt rike!» Denna, hvarje
chri-stens bön, är isynnerhet för presterna icke endast bön, utan
kallelsens lag, den de hafva att lyda, såsom enskilde och såsom
i förening arbetande. När vi således, såsom nu, hålla möte, är
dettas hufvudbetraktelse: Hvad böre, hvad kunne vi
gemensamt för detta Rikes tillkommelse verka? Hvilka bud for vår
handling föreskrifvas oss af tidens skick och således af dess
behofP
Såsom hvarje, äfven den minsta, verkningskrets är en
organisk del af en högre, ända upp till den alltomfattande, så få
ock alla dessa kretsar sitt ljus och sin gemensamma lag från
denna högsta. Derföre är det endast från en sann och full
fattning af denna, som en rätt ledning för de underordnade
kan vinnas. Vi äre ju medlemmar af dem alla, och det är
oss lika visst, att det hela inverkar på hvarje del, som att
denna på det hela återverkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
