Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grund för andra, än de djupt seende; så kan icke heller, vid
det verkligt storas återkallande i minnet, det vara den yttre
glansen, som skulle säga oss det egentligt minnesvärda.
Fastmer kunde ett sådant bemödande synas en misstro till detta
inres egna kraft. Blott sanning vare i tanken och klarhet i
orden och tecknen.
Yi fire denna högtid icke såsom en sorgens fest, ty sorgen
är stundens eller svaghetens barn, och då den rena sorgen
alltid skall af evighetens tankar upplösas eller till högre glädje
förvandlas, så mycket mera, när det, som såddes i sorg, så
uppgått i välsignelse. Denna välsignelse kännes ju och prisas af
alla, ifrån bildningens yngsta söner, hvilkas heligaste rätt och
väl den Store med faderligaste vishet och kärlek besörjt, till
jordens störste konungar, hvilka Han förelysande leder — ifrån
den ringaste Svenska medborgare, hvars frihet och säkerhet
Han med lagar omhägnat, hvars lycka Han med oförgänglig
omsorg beredt, till föreningen af den evangeliska bekännelsens
alla folk, hvilkas högsta rättigheter Han räddat. Men dessa
Hans välgerningar utsträcka sig till alla, derföre att de
egentligen voro en enda; emedan Hans verksamhet, inom ehuru
många fält den enskilda blicken må återfinna och såsom
mångfaldig betrakta den, dock var blott en och hel, och detta
ändt-ligen, emedan de särskilda dygder, som i Hans lif framlysa
och berömmas, dock voro strålar af samma ljus, det eviga,
emedan det är den Eviges eget. Det är denna djupa själens
enhet, från hvilken all handlingens enhet upprinner, som bör
förstås, om en verklig bild af Gustaf Adolf skall framställas, ty
att prisa Honom för de mindre eller enskilda dragen, är icke
lof, icke ens rättvisa.
På en stund, då allas tankar äro fästade på Gustaf
Adolf8 lif och på Hans död, då känslan af dessas betydelse
hos så mången klarnar till ett ljus för hans eget innersta, är
det för vårdarena af detta själarnes innersta en pligt att åt
alla krafters grundkraft, hvilken hos få, mensklighetens störste
män, så förklarad framträdt, som hos Gustaf Adolf, uttala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
