Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen äfVen med dess historia forstår, så blir dock anspråket på
denna princips i sjelfva arbetet genomskimrande synbarhet
alltid rattvist Och äfven det förra vill synas ganska nyttigt,
såvida derigenom den vida större delen af läsare erhåller en
nödig elementarundervisning, genom hvilken det blir dem lättare
eller möjligt att begripa det som följer.
Att här vilja genomföra en anklagelse mot hela skaran af
kyrkohistoriska författare, vore ett i flera afseenden orimligt
foretag, hvarvid sjelfva Sagittarius lemnar föga ledning åt den
som vill veta, huruvida de varit theologer i egentlig mening,
eller åtminstone vetenskapsmän. Deremot är billigt, att genom
en blick på denna litteraturs berömdaste fenomener berättigas
till ett någorlunda allmänt omdöme.
Eusebius klagar väl, att hans företag oändligt synes
öfver-gå hans krafter; att, ehuru han beder om Guds ledning och
Christi medverkande kraft, vägen dock ser ut såsom en spårlös
ödemark, ty föregångarnes berättelser äro obetydliga bloss, och
deras röster höras blott fjerran, såsom från vårdtorn, varnande
för vilsegång och faror. Samlande deras spridda ord, «likasom
blommor på kunskapens ängar», vill han meddela oss i ordning
apostlarnes och andre utmärkte lärares öden, den evangeliska
läran, kättarnes villomeningar, förföljelserna och martyrierna •—
men hvarken angifver eller följer han någon i en djupare enhet
grundad plan. Buffinns begynner utan all hithörande
bestämning sitt svaga verk. Socrates säger sig blott vilja fortsätta
Eusebius helt konstlöst med hvad han läst eller hört hafva
tilldragit sig i församlingen. Theodoretus vill likaledes endast
fortsätta Eusebius, hvarvid han såsom ledning erkänner
Historie-målarens pligt att dels åt minnet bevara händelserna, dels
bereda åskådaren nöje. Bozomenns önskar blott behaga den
store Theodosius, hvars censur skulle rara den yttersta domen
öfver hans arbete. Evagrius, prisande Ensebins, som med
sxn kyrkohistoria kunde omvända hedningar, oeh erkännande
sin oförmåga att följa hans spår, hoppas dock på Hen, som
gjort cfiakare vältalige» o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
