Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domens gudomliga kraft, en skola af christlig erfarenhet, en
genom alla århundraden ljudande röst af uppbyggelse, af lära
och varning för alla som vilja höra» — och så är och blifver
visserligen äfven hans verk ett af de för kyrkan
välsignelse-rikaste.
Samma omdöme, som nu blifvit yttradt om vår församlings
kyrkohiatorici, lärer ock öfverhufvud gälla om åen
Reformertas, hvilken till antal af berömda namn ännu öfverträffar den
Evangeliska, men hvilkens litteratur är af förf. ännu alltför
fragmentariskt känd, att mer än ett ungefärligt omdöme skulle
vågas. Deras definitioner på kyrka äro, såsom bekant,
instämmande med Lutheranernes, således omfattande tvenne elementer,
hvilkas möjliga sammanbestående icke är förklamdt. Hvad
man för öfrigt fåfängt söker hos en Momay, Saumaise,
Casau-bonus, Basnage, Cave, Turretin, Jablonsky m. fl. de
berömdaste, lärer åtminstone icke kunna såsom rådande karakter
förmodas hos de öfriga.
V31 man nu fråga kring hvilka särskilda hufvudprfnciper
flera eller färre af de bland dessa kyrkohistorici förenat sig,
hvilka öfverhufvud erkänt eller följt någon sådan, så
återförvisas man alltid till den egentliga frågan om och huru ett
begrepp om kyrkan legat till grund för deras arbete. Den
kyr-kohistoriska principens historia måste utgå ur sjelfva
kyrkobe-greppets. Då denna åter måste börja från kyrkans
ursprungliga betydelse, och denna måste vara den christliga i egentligaste
mening, hvilken ändtligen från theologisk synpunkt måste vara
den absolut sanna, så måste den kyrkohistoriska principens
historia utgå från bestämmandet af kyrkans idé, i och med
hvilken då tillika den äkta principen år bestämd.
På den frågan: hvad är kyrka? *) h&fva vi under tidernas
*) De läsare, hvilka i åtskilligt af det följande upptäcka nära
öfver-ensstämmelse med en redan för flere Er sedan utgifven afhandling öfver
till en del samma ämne, förstå tillika, hvarföre denna likhet icke kan
kallas ett lån. Då var förf:s egentliga afsigt att väcka uppmärksamheten
på det apologetiska, no på det kyrkohistoriska momentet af kyrkans idé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
